Hoppa till sidans innehåll

Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation i Jämtland och Härjedalen. Vårt uppdrag är att stödja, företräda och leda distriktets idrott.

Jämt och jämt

2019-03-05 08:35

Vår statsminister Stefan Löfven är snart på väg till vårt distrikt för att prata med lokala idrottsutövare. Och vad skulle han vilja prata om, frågar ni? Jämställdhet, förstås. (Han ska också passa på att titta på lite skidskytte).
  • Skapad: 05 MAR 2019 08:35

Varför vill statsministern komma till Jämtland för att prata jämställdhet med just aktiva inom idrottsföreningar? Jag gissar här lite grann, men jag skulle säga att det handlar om en eller flera av följande anledningar:

  1. Idrottsrörelsen har en värdegrund som främjar jämställdhet.
  2. Idrottsaktiva är mer villiga att prata om sin rätt att utöva idrott på jämställda villkor.
  3. Idrott ställer många frågor kring jämställdhet på sin spets.

Men vänta nu - finns det inte utbredda problem inom idrottsrörelsen när det gäller hur män och kvinnor (och även den som befinner sig inom både eller någon annan kategori) behandlas olika? Tillgång till anläggningar? Löner inom de högre serierna och landslagen? Sponsorintresse? Styrelsesammansättningar? Locker room talk?

Jo, dessa problem finns. Men låt oss ta ett steg tillbaka från de aktuella problemen och gå tillbaka till början. Hur började du idrotta?

Jag själv började ganska sent med idrott, och då inom segling som tonåring där jag blev framgångsrik besättningsman åt en mycket lovande rorsman, Leslie. Vi vann en del tävlingar tillsammans och började nosa mot framgångar inom de internationella regattor som hölls i vår del av världen. Men det fanns ett hinder: det fanns inte mixade klasser då när man nådde en viss nivå.  Jag byttes ut mot en tjej, och hamnade hos en annan lovande rorsman, Peter. Det gick bra för båda besättningar ett tag framöver, men jag kände att tävlingarna började bli för hetsiga. Det var lätt att tappa humöret inom vårt lag när vinden plötsligt vred sig åt fel håll, eller om någon manöver inte utfördes optimalt. Jag började söka mig mot andra idrottsformer där jag kunde själv bestämma mer över utfallet.

Det hände just då att en vän till mig, Jenny, ville lära sig att segla.  Jag erbjöd mig att lära henne dock under förutsättning att hon - som var tävlingssimmare - skulle lära mig att simma fort. Avtalet uppfylldes av båda parter och kort därefter började jag min karriär som simmare. Väl bekant med bassängen så blev jag också bekant med att de flesta tjejer som hade hållit på med det ett tag kunde simma mycket fortare än jag. Detta blev ett faktum resten av min karriär, oavsett nivå eller gren. När jag började med triathlon fick jag ofta försöka hänga av svagare killar som åkte snålskjuts på mitt cykelhjul, men jag fick även smaka på det när jag försökte få en lättare resa genom simmomentet genom att ta fötterna på en hel del tjejer. Ändå fick vi inte starta tillsammans på de större tävlingarna; tydligen var problemet att kvinnorna skulle dra nytta av att åka bakom starkare (läs: manliga) cyklister i klungan om man kom upp ur vattnet tillsammans. Men var det inte precis det som de andra killarna gjorde mot mig?

Sedan kom vinteridrott efter jag kom till Sverige. Skid- och skridskoteknik som aldrig blev lika bra som 14-åringarna som växte upp med det. Senaste jag tävlade var Stafettvasan för några dagar sedan, där Lina från IFK Mora drog ifrån mig på första backen och höll undan till växlingen vid Mångsbodarna. Detta dagen efter mitt lag, på en pizzeria i just Mora, såg Sveriges damstafett utföra ett drömlopp i Österrike som jag kommer aldrig att glömma, dock bara över halva distansen jämfört med herrlagen. I boxning fick jag aldrig sparra eller gå en rond mot en tjej, även om vi var av samma viktklass och hon hade inga kompisar eller utmanare kvar som ville ställa upp.

För mig, både som aktiv samt tjänsteman inom idrottsrörelsen, ligger djävulen i detaljerna. Det finns många som pratar symbolik i jämställdhetsfrågor - och ja, jag kan uppskatta att politik ibland behöver ta sig till symboliska handlingar för att sätta något på agendan. Men det finns självklara detaljer att ta tag i om vi vill att idrottsrörelsen ska leva upp till dess fina värdegrundsförklaring:

"Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar- Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet."

Jag väljer att läsa det som att det är de egna förutsättningarna som ska välkomnas här. Finns det tjejer och killar som vill träna och tävla tillsammans, utmärkt. Träna och tävla mot varandra? Också ok. För de som inte vill, inget problem. Se människors förutsättningar, önskemål, och potential - och skapa idrottsformer för att låta dessa komma till tals.

Missförstå mig ej - vi måste absolut se till att styrelserna speglar hur världen faktiskt ser ut. Men sedan måste vi börja peta i detaljerna. Hur ska vi få friidrott och simning och att införa mixed stafett som triathlon och skidskytte har gjort? Eller få flera sporter att ha gemensamma klasser som med ridsport? Kan vi utbilda tränare och ledare att ta hand om både herr, dam, samt blandade lag och inte bara den ena eller den andra? Köra samma distanser i längdskidåkning? Ordna så att lönespecifikationen för en fotbollsspelare i landslaget är oberoende av vilket VM de spelar i? Se över hur vi rekryterar till olika sektioner och grenar inom föreningarna - så att t.ex. konståkning och cricket plötsligt lockar den andra hälften av befolkningen i större grad?

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, och Sveriges idrottsrörelse producerar mängder med glada motionärer, hängivna helgkrigare, och mästerskapsmedaljister. Alla dessa utövare, oavsett kön, ska ha en plats inom idrotten, men de bör inte behöva sitta kvar där - utan måste kunna byta stol, eller möblera om när de känner för det. Prova och se; det kanske skulle väcka de känslorna man hade när man först började med idrott.

Skribent: Dr. Matt X. Richardson Chef
Epost: Adressen Gömd

Postadress:Jämtland-Härjedalens IF
Idrottens Hus, Box 384
831 25 Östersund

Besöksadress: Idrottens Hus, Sollidenvägen 62 B
831 39 Östersund

Kontakt:Tel: +46104764200
Fax: +4663511705
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss

Vi finns på Facebook Gilla oss