Attraktionskraft

• Fler
• Uppdaterad: 01 OKT 2019 10:22

Östersunds kommun har nyligen utsetts av Sport & Affärer till Årets Idrottskommun, vilket torde betyda att våra idrottsföreningar redan anses vara attraktiva i jämförelse med resten av Sverige. Och kommunen har varit däruppe bland de främsta kommunerna ett tag nu. 

Med tanke på de betydande folkhälsoutmaningarna vi har i det svenska samhället idag - stillasittande och övervikt, psykisk ohälsa och utbrändhet, fallolyckor -  där all vetenskaplig evidens pekar mot att idrott och fysisk aktivitet är lösningen, borde göra vår rörelse ännu mer attraktiv. Minskningen i tillit för andra som pekas ut i Jämtlands läns senaste folkhälsoundersökning torde också göra deltagande i föreningslivet till ett attraktivt botemedel. 

Med attraktivt menas även tilldragande, lockande. Mer attraktiva idrottsföreningar borde betyda flera medlemmar och deltagare. Men tyvärr ser vi den motsatta tendensen i vissa grupper, särskilt bland barn och unga, där deltagandet har sjunkit under lång tid. (Detta kan tyvärr även vara ett bidragande faktor till folkhälsoutvecklingen vi ser i denna grupp). Allt fler slutar med idrott, och tidigare. Vissa skyller på ökad skärmtid och spel. Andra pekar på tidsbrist, antingen av föräldrar eller av ungdomarna själva. Men oavsett anledning så håller attraktiviteten tydligen inte samma nivå som förr. 

Hur skapar vi den igen? Lösningen finns i vår gemensamma Strategi 2025, egentligen. Strategin tydliggörs av fler och fler föreningar varje dag, i konkreta aktiviteter och utvecklingar - med fokus på personlig utveckling oavsett tid i livet, ökat inflytande och demokrati för medlemmar, och äkta gemenskap. Men det tar tid, och många har inte varit med om dessa förändringar än. Hur förklarar en idrottsförening detta på ett sätt som lockar? Som skapar en bild som ökar lust för att vara med? 

Jag brukar dela med andra min personliga vision av hur idrottsrörelsen är, en vanlig dag, när strategin uppfylls fullt ut: 

• Friidrottsföreningens färskaste 80-årig funktionär får möjligheten att sätter pers på 100 m mellan funktionärsuppdragen på ungdomstävlingarna. Hans 83-åriga fru hänger med nästa gång och provar kulstötning. 

• Tvåbarnsmamman gör sin första ollie på skateparken efter en informell klinik hölls av den 13-åriga ledaren, som deltog nyligen på en ledarcamp för ungdomar från alla idrotter. 

• Den syrianska tjejen - som för första gången höll i en klubba för två år sedan vid föreningens introkväll - erbjuder läxhjälp i matte till yngre medlemmar före träningspass och matcher. Hon väljs in i styrelsen.  

• Vid en prova-på-kväll hjälper skidföreningen tjejen i rullstolen som aldrig varit på snö gör sin första lyckade åk på Gustavsbergsbacken på en sittski. Hennes pappa tar med tre till personer från sin arbetsplats nästa pass. 

Våra mest minnesvärda stunder under hela livet, oavsett om det är som utövare, som ledare, eller som åskådare, är i föreningen. Det sker tillsammans med andra. De fotograferas, pratas om, sprids på sociala medier och hyllas av alla ledare, kompisar, och arbetskollegor. De inspirerar och attraherar andra till att vara med. Och vi växer. 

Skapa er egen vision och dela den med andra. Ägna tid åt att den ska bli verklighet. Den är värt det. 

Matt X. Richardson  Chef